Har varit med om ännu en obehaglig upplevelse. Sitter på jobbet och planerar (man är rätt koncentrerad då). Radion skvalar i bakgrunden och helt plötsligt känner jag hur någon lägger sin hand på min axel och kramar till lite lätt. Rycker ju till och tittar bakom mig och det är ingen där. Jag kan säga att jag blev helt kall. Man får en sådan fruktansvärt obehaglig känsla inom sig. Hjärtat dunkade och håret reste sig rätt upp på armarna.
Varför händer detta mig? Det är inte första gången om man säger så. Har varit med om en hel del sådant här hokuspokus i mitt föräldrahem under min uppväxt. Men ALDRIG någon annanstans. Mamma sa alltid att det berodde på att gamla släktingar dött i det huset (byggt 1914). Men här??? Är jag mer mottaglig än andra? Är det för att det är Alla Helgona? Fan vet. Men kusligt är det!
fredag 31 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar