STEN

Igår gjorde jag något kul (iallafall för dom som såg på). Efter jobbet skulle jag åka och bada, men först mötte jag upp min syster och barn på Låka eftersom Elin sovit hos henne. När jag lite graciöst skulle glida ner från bryggan (den är byggd i STEN och stegen är trasig) så halkar jag, faller en meter rätt i plurret och på vägen (hur det nu gick till) slår jag framsidan av mitt underben i en STEN. Smärta tamejfan.

Trodde först att benet var brutet och undrade hur i helvete ambulansen skulle få upp mig därifrån. Klättra upp samma väg som jag kom i, var ju inte att tänka på. Men efter att ha sansat mig, insåg jag att jag kunde stödja på det. Fick tag på en STEN att stå på. Det kom upp ett rätt snyggt lila blåmärke direkt. Rätt stort oxå.

Idag värker benet och foten känns lite bortdomnad. Det är ömt som fan och jag tror nog att blåmärket är ännu snyggare idag.

Nästa gång dyker jag i.

Förbannade bryggjävel!